Allright Now

dagens outfit: samma tröja som jag hade hela kvällen igår, samma underkläder, slitna säckiga jeans. flottigt hår och äcklig tunga.


fresssh grrrrl.

Var nere på stan, hade mer pengar än jag trodde, oh the joy! Men köpte inget - ska spara, en till elgitarr blir det så småningom. Får se hur länge jag orkar spara men runt årsskiftet där så blir det nog en till gura till samlingen!

Ut till stallet - jävla stress och jäkt. Men jaja, bara jag får sitta på Centio blir jag nöjd. Kommer jag få träffa honom igen? Vem vet.. Kan ju inte vara säker på nånting längre.

Booh, imorgon blir det upp "tidigt", eller ja, beror väl på. Men ska väl försöka komma iväg ner till repan så fort som möjligt, så har vi hela dagen på oss att göra det vackert.

Idag har det hunnits med riktigt mycket! Har gjort klart min penna -> orm och så kollade vi på film på ascoola filmer. Faktiskt helt OK dubbel-lektion av EOS idag.
Svenskan var helt okej också, vi gick igenom antikens gudar och sånt. Okej, det var tråkigt men man måste ju vara positiv! Stack hem, käkade lite, stack ner till gymmet och gymmade lite. Tog det lugnt eftersom jag har haft en hejdundrande huvudvärk de senaste dagarna och speciellt idag. Inte kan man droga ner sig med Ipren varje dag liksom?

Kom hem, duschade, gick ner till robinson och kollade show. Det var ganska tråkigt men jag fick fika iallafall. Och nu har jag precis kommit hem - lyssnar igenom skivorna jag fick! AAH, så underbart bra. Jossan din kritik är värdelös. Ja, dom kom ju faktiskt redan när jag var hemma från skolan men då hade jag inte tid att lyssna - bättre att man sparar det till senare isåfall.

Nu ska vi se om jag ska äta något..har inte käkat middag men är inte särskilt hungrig faktiskt.

Muse var totalt över min förväntan! Eller..jag förväntade mig nog inget särskilt, varken dåligt eller bra.. men det var iallafall så jävla bra.

Hursomhelst, satt på ett svindyrt café hela morgonen och åt upp oss - klockan tre var vi ju tvugna att dra och då skulle vi inte äta frammåt ett (alltså på natten/morgonen), inte för att jag åt någonting då heller. Hursomhelst, tog tunnelbanan vid tre och letade upp Petra och Anna och köade med dom vid fyra. Stod alltså där 2½ timme, inte så farligt, gick rätt snabbt. Frös dock litegranna.

Det var en evig väntan när vi äntligen satt oss på golvet och när förbandet äntligen kom så blev man lite glad - men skulle ta ytterligare nästan två timmar efter att förbandet (som förövrigt var väldigt tråkigt, och hette nånting med Cowgirls) innan Muse intog scenen. Och när dom gjorde det kände man bara att det var värt all väntan!

Har inte hört mycket av deras senaste skiva, så då var det mest att man hoppades att man klappade i takt typ. MEN!!! När dom spelade Sing for absolution var känslan så fantastiskt att det nästan gick att ta på. För några sekunder stod jag blick stilla, blundade och bara sög in känslan.
Time is running out var också väldigt populär ö.h.t, och det var fullt ös genom hela konserten nästan. När dom hade gått av scenen, ropade vi såklart in dom igen och dom körde Stockholm Syndrome - kanske bästa? Kan inte riktigt bestämma mig mellan Sing for absolution och Stockholm Syndrome. Får nästan rysningar bara jag tänker på hur bra det var.

När det (tyvärr) var slut, så hade jag knappt någon hörsel kvar, vi stod typ längst fram lite åt höger hela konserten så man fick minsann skrika lite för att höra varandra. Var så fruktansvärt trött och hade ont i fötter, ben, nacke, hals, lite överallt. Men sånt tänkte man ju inte på när man väl stod där! Ville helst av allt bara lägga mig i en bil och sova, men icke, det blev tunnelbanan och så hann vi precis med 23.40 pendeln. Skönt - annars skulle vi fått vänta till 00.10. Kom fram till Bålsta vid kvart över tolv - halv ett nånting. Och blev hämtade där - grymt skönt. När jag kom hem hade jag tappat lyckoruset sen länge och däckade nästan direkt.
Men nu har lyckoruset hunnit ikapp mig igen!!

Varför gör jag inte det här oftare? Finns inget bättre!!

..förutom Malisa och Matilda för dom ska upp klockan halv sju imorgon!

Och nu ska iallafall Matilda hoppa ner i en varm och gosig säng för hon har grus i hela ögonen.

Det har kommit snö till enköping iallafall. Väldigt lite, men ändå snö. Lite sen nyhet, var ju inatt, alltså natten innan den här natten som är nu..
..asså fan sömn. NU!

Jag gråter nästan aldrig. Det är inte så att jag är rädd att visa känslor eller så, när jag är ensam och mår kasst så går det liksom bara inte heller. Vet inte riktigt om det är bra eller dåligt, men hursomhelst; Idag såg jag slutet på en gammal film, som jag älskade när jag var liten.

"Den oändliga vandringen". Den handlar om två hundar och en katt som kommer vilse och måste vandra genom hela ..öh..ja, väldigt långt måste dom vandra iallafall! I slutet så hittar de såklart tillbaka, och jag måste medge att mina ögon blev lite för fuktiga i de sista scenerna när djuren kastar sig i famnen på sina ägare.

Nostalgi? Eller känslomässigt breakdown för Matilda?

Vettefan, men nu måste jag gå och dejta matteboken. Känns som ett ypperligt tillfälle att gråta lite till. Snyft.

Snart är ännu en dag avklarad, jag har omvandlat en penna till en orm på EOS-lektionerna. väldigt givande!

Vi har hunnit till coop, och så har vi hunnit tillbaka, ätit lunch, and so on. Nu ska vi till svenskan och titta klart 2/3 av Troja. SEN SLUTAR VI! Det blir spurt hem, äta nånting och chilla tills Amanda slutar och då springer vi ner till gymmet.

Men nu vill Linn gååå, man får inte komma försent inte!

Hm, är det detta jag längtat så mycket till?


Mja, men ja. Var i stallet, släpade bommar och så, kom hem, packade ihop grejerna, åkte ner till repan. Körde lite allt möjligt och deeet gick bra. Jag är bara jävligt trött.

Jag ser ut som en african laaaady med bandana och massa smink. Plus att jag är grymt godissugen, kanske tvingar med Amanda till coop sen och köper lite godis. Men min femma är borta. :( BU HU.

Jag är utrråååååkaaad och lyssnar på Led Zeppelin, lite fart minsannnnnnnnnnnnnn!

Wöwöö

ÅHGUDFAN! Vad trött jag är..
varför fäller jag då inte bara ihop datorn och går och borstar tänderna och sliter av mig alla kläderna och sooover. Jag har två nätters sömn att ta igen, ajdå.

Dubbel-EOS imorgon, döda mig.

Endel tycker att det är extremt givande, ja helt enkelt riktigt roligt att tillsammans med två kompisar misshandla en handikappad man. De tycker det är fullt normalt, och när de misshandlat honom medvetslös med ett baseballträ tycker de att det är vettigt att gå ut och äta middag.
När de kommer tillbaka från middagen, ber den handikappade mannen för sitt liv. De tre pojkarna, som är aktiva i Nationalsocialistisk front, svarar med att skära upp djupa sår i mannen, för att sedan strö salt i såren. Sen tycker dom att det är dags att ta livet av honom, och de filmar såklart allt med sina mobiltelefoner, för det är verkligen något man bara måste föreviga.

Jag tänker inte skriva om min dag, nejnej.

Idag när jag satt i datasalen så blev jag fruktansvärt irriterad på min lugg som hängde ner i ögonen, ja hela min frilla var helt obegriplig. Elektriskt var det också! :(
Då blev jag riktigt sugen på att klippa av håret igen...det är så skönt! Men antar att jag skulle ångra mig innan jag ens klippt av sista hårstråt, för sån är jag..

Vädret är skitfint, känns lite trist att jag vet att jag ska sitta i en samhälls-sal i en och en halvtimme, för att sedan flytta till en engelska-sal och sitta där i en och en halvtimme, och så är det ju redovisningen, åh fan, inte kul alltså. Hoppas att vädret håller i sig, då ska jag fasiken ställa mig på min balkong och stå där i en timme och bara njuta.

Haha, jag snoozade i en timme imorse.. men ändå är jag redan klar. Fantastiskt, har till och med hunnit tvätta håret och föna det. Måste fått lite extra-tid av tomten! Tack tomten, nu saknas bara trumsetet men det kan jag ta på julafton!

Jag har en ny strategi, eller nåt.

Jag stannar uppe så länge som möjligt, så är jag skittrött imorgon, och så orkar jag inte bli nervös inför prata-inför-30-pers-på-engelska-dessutom. Man skulle ha stödord, men naej, jag har fan allting nerskrivet, verkligen allt, nästan när jag ska hosta och så. Men vafasen, för mig är det en bedrift att ens öppna munnen och prata engelska när det är annat folk i närheten, så det borde vara OK att jag har väldigt många stördord..

Och det är inte ens så farligt som jag tror, men det blir på något sätt mindre farligt än vad det redan är, när man intalar sig själv att det är farligt. Typ..omvänd psykologi haha.

Nej men kanske borde ta och sova snart ändå. Annars blir det väl både trött+säkert lite sur+nervös Matilda = inte så kul att ha och göra med..(tro mig..jag vet.)

Längtar till helgen!

Har precis knåpat ihop en faktiskt väldigt realistisk önskelista till julafton. Jag älskar presenter, och det är faktiskt roligare att få saker än pengar! Blir såklart att jag önskar mig lite dyrare saker.. men vad tusan, ibland måste man få vara bortskämd. Det faktum att jag får 12.000/år existerar inte, okej.

(ingen speciell ordning..):

- mp3-spelare från Creative. Får se om jag köper den själv, kostar runt 600 och det är ju faktiskt inte så farligt. När/om jag köper/får den så ska jag med nöje kasta min nuvarande mp3 i marken och stampa sönder den.
- Kamera. Tog bara en bild på någon random kamera, och så är ju kameran på bilden jäkligt snygg (sorry Nikon med Canons kompaktisar är faktiskt snyggare..)
- Tröja från MM's hemsida. Haha, den fick också vara med för att fylla tomrum typ. Men jag vill ha den!
- Trumset, nybörjargrej. Mer begär jag faktiskt inte, kan ju två trumkomp så haha. Skulle vara kul att lära sig spela trummor!
- Och så lite orealistiskt.. en ny elgitarr, den snyggaste från Jam Shop helt klart. Men den kostar 10.000+, och då tar jag hellre trumset+utbyggnad, en elgitarr har jag ju faktiskt redan ^^

Måste skriva upp för att komma ihåg, att imorgon måste jag fan ta ut 400 kronor som jag är skyldig Elin. Farväl, kära pengar!

Jag har ändrat uppfattningar om två saker på den senaste tiden. ("Tiden" står för typ..ett år tillbaka).

För det första: Uppfattningen på lärare, sen jag träffade Per och Viktor typ. Och så Zeke på senaste tiden. Jag fattade att shit, lärare kan faktiskt vara roliga och ha humor dom med. Inget ont om mina tidigare lärare, men de flesta har varit så jobbigt "lärar-aktiga". Typ ettan-femman hade jag ju också lärare med riktiga mänskliga personligheter men det var så längesen.

Och för det andra: Poliser! Från att varit lite halvhatisk har jag nu faktiskt börjat känna trygghet när de är i närheten. Antagligen för de hjälpt mig några gånger (nä jag har inte blivit rånmördad eller så).

Wow, nästan läskigt, snart kommer jag säkert uppskatta My Chemical Romance' musik.

Med ett leende på läpparna traskar den lilla pojken hem från skolan. Han var så nöjd, så nöjd med dagen. Han hade fått fina ord av sin bildfröken, att han var så duktig att använda färger på ett uttrycksfullt sätt. Han visste inte riktigt vad uttrycksfullt betydde, men när han såg på bildfrökens vänliga leende trodde han att det var något bra.

Kalla blickar som han inte låtsades se. Medlidande blickar från fröknarna som han inte förstod.

Höstsolen sken ikapp med den lilla pojkens leende. Löven hade bytt plats från högt upp i träden till att ligga och värma marken. Han kisade med sina mörkt bruna ögon mot solen och kände sig lycklig ända innerst inne.

Kniven var utbytt mot hårda slag och sparkar och de punkterade hans lungor precis som de punkterat frökens cykel med en kniv.

Vitt skört ben som krossas mot den gråa hårda asfalten. Rött tjockt blod som färgar de gula tunna höstlöven längst vägen.

Gyllenbrunt skinn som skrapas längst den bruna marken när de släpar honom nerför slänten där de brukar åka pulka på vintrarna.

Gulvita loskor mot hans svarta blanka hår.

Hånskratt som tränger ända in i huvudet, hånskratt är det enda som existerar, solen har för längesedan slocknat och de färgsprakande mjuka höstlöven är som taggtråd mot hans krossade kind.

När tystnaden lagt sig hörs bara ett pickande hjärta, desperata andetag ur förstörda lungor.

Jag har inbillat mig att vi slutade nu, men vi har en lektion till. Grafisk kommunikation, typ samma som data. Döda mig.

Skrattretande, egentligen. Jag tror inte ens själv på mig själv när jag säger att jag ska plugga. Känner dock ingen press direkt, eller jo, det ska väl inte bli skitkul att ställa sig inför 30 pers och predika, men själva förberedelsebiten. Har ju stödord och så ska jag väl spela upp nått/visa bilder och så.

plupp, jag undviker att plugga, och jag blev så inspirerad av TV:n att jag inte kunde låta bli att stoppa in "I'm a bird now" i CDspelaren. Men nu blev jag riktigt sugen på Billie Holiday faktiskt. Jadu, detta är lite av ett dilemma. Det är fantastiskt synd om mig verkligen.

Imorgon har vi bara estetiska ämnen = flummdag.