My name is Les Claypool
Hela natten igår (japp, nästan hela natten iallafall - kunde omöjligt somna) så låg jag och tänkte på vadfan basisten/sångaren i Primus hette. Var alldeles för lat att gå upp och starta datan och kolla upp det, men det var nästan så att jag var påväg att göra det, för det finns knappt något som är så irriterande som när man har något på tungan och sen aldrig får fram det.Glömde bort det under natten, men sen i repan när vi hade basist så slog det mig helt plötsligt. Skrek ut i desperation "Någon som vet vad basisten/sångaren i Primus heteeeeeeeeeeeeeeer...?" Hah, trodde jag att jag skulle få svar? Dom visste absolut inte vem basisten/sångaren i Primus var eftersom dom aldrig ens hört talas om Primus!
Nu har jag iallafall äntligen kollat upp det. Les Claypool. Det namnet ska jag aldrig mer glömma.
H.A.A.R.P
Haha! Nog för att ginza luktar bajs och tog bort en grej i sortimentet utan att säga till och svarade som om de vore höga på knark när jag frågade om det skulle komma tillbaka - den har kommit tillbaka i limiterad edition!!! AHHHH! Tre dagar senare släpps den, än i typ England och så. MEN ÄNDÅ! Jag trodde jag skulle behöva beställa från CD WOW eller så, men det verkar som det blir så enkelt som ginza!Muse <3
Inside my shell I'll wait and bleed
Jag råkade köra upp en tändsticka i armvecket. Hur fan lyckades jag med det egentligen!? Haha. Kommer bli jobbigt om det blir brännblåsa i armvecket liksom, lite utsatt ställe helt klart.
Har ingen aptit, buhu. Funderar på om det borde vara något jag glömt att göra på lovet, t.ex. plugga men vi har inga uppgifter eller kommande prov så jag antar att det är lugnt.
Juste, när jag och Josefine lagade lite mat eller nåt så lyssnade vi på en gammal bränd skiva från typ 6:an-7:an, så sött. Slipknot, Marilyn Manson, Tatu, Nirvana, Ramones. Och han den där snubben i Westlife som gjorde solokarriär. Jag hade minsann lite blandad musiksmak haha. Men fan, Nirvana och Ramones gjorde mig stolt, att jag hade sån bra musiksmak när jag var sådär liten. Resten kan vi disskutera, dock är ju Slipknot faktiskt helt okej.
Ting tang walla walla bing bang
Hursomhelst så satt jag och nynnande lite försiktig (gallskrek i falsksång) på THE WITCH DOCTOR SONG, (and I must admit I love it) och jag trodde jag var typ.. den enda i världen som har hört den, eller jag trodde ett tag att det var en klassiker som varenda jävel kände till men efter att ha introducerat den för endel så kände ju ingen igen den! MEN! Amanda började helt plötsligt sjunga med, och om jag hade kört bilen hade jag nog kört av vägen av ren chock.
I told the witch doctor I was in love with you
I told the witch doctor I was in love with you
And then the witch doctor, he told me what to do
He said that
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
I told the witch doctor you didn't love me true
I told the witch doctor you didn't love me nice
And then the witch doctor, he gave me his advice
He said that
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
You've been keepin' love from me just like you were a miser
And I'll admit I wasn't very smart
So I went out and found myself a guy who's so much wiser
And he taught me the way to win your heart
My friend the witch doctor, he taught me what to say
My friend the witch doctor, he taught me what to do
I know that you'll be mine when I say this to you
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bing-bang
Ooh-ee-ooh-ah-ah, ting-tang-walla-walla-bang-bang
You've been keepin' love from me just like you were a miser
And I'll admit I wasn't very smart
So I went out and found myself a guy who's so much wiser
And he taught me the way to win your heart
My friend the witch doctor, he taught me what to say
My friend the witch doctor, he taught me what to do
I know that you'll be mine when I say this to you, oh baby
Boys don't cry osv
Jag förväntade mig inget speciellt, och jag vet inte riktigt vad för intryck jag fick. Jo, kanske det att sittplats suger och det drog ner hela känslan på konserten grymt mycket. Blev ändå helt okej drag på läktaren också när dom spelade Boys don't cry och Pictures of you, men annars var det faktiskt rätt lamt. Jag erkänner att jag gillar annan musik bättre även om dom helt klart är över medel. Kul att ha sett The Cure hursomhelst, och de var kanske bättre än vad jag trodde ändå, med tanke på att de är rätt gamla och så nu.
Trodde dock aldrig att det skulle vara något rock'n'roll på denna konsert (speciellt inte med sittplatser) men tack vare två snorfulla 30+ blev jag indränkt i öl, jag gillare! Borde kanske duscha men orkar fan inte, ska ändå ut till stallet imorgon och då får jag duscha efter det helt enkelt.
Nu ska jag iallafall sova, innan jag förgås av trötthet.
The Cure tonight
Är faktiskt helt open-minded inför The Cure.. alltså, jag är inte deras största fan och jag valde nog att gå på konserten för att jag kunde liksom. Får hoppas att det är värt pengarna iallafall! Hm, efter ikväll har jag ingen konsert att se fram emot, vad ska jag ta mig till då!? Får hoppas att något bra band pallrar sig hit snart..
Lullaby
Ladda ner eller vad som helst, fanns ingen vettig version på youtube, och orkar inte ladda upp och fixa. Jävligt fin låt och för att skryta lite har jag hört den live. Yeah.
Bad vibes at musikskolan
Det är lika fascinerande varje gång, hur man lyckas totalt förlora förmågan att hantera gitarren så fort man kommer innanför musikskolans portar. Inte bara fascinerande, det är också pinsamt och frustrerande. Musikskolan är väl inte riktigt mitt place antar jag.
Musik-direkt
oh btw.
Bend n Snap, tillfälligt bandnamn. hahaha! nu har vi två månader på oss att komma på något bättre.
plug in baby
det var inte tomt i huset när jag kom hem från skolan, trots att jag sprang genom leriga och översvämmade backar, för att hinna först.
och när det är folk hemma, så går det inte att lyssna på musik utan att folk ska skrika på en att skruva ner.
såhär är det; jag har 10 stycken, vad ska man säga, begränsningar på min volymknapp. det är ingen volymknapp, en såndär vanlig som man skruvar på, utan mer som en liten plupp man drar. fyfan vad jag är dålig på att förklara! iallafall, så finns det från 1-10. vid 0,3 ungefär är det lagom för att spela mitt i natten, vid 1 är det på förmiddagen och vid 2 så skakar hela golvet av basen. vid 2,5 är det så högt att man nästan får ont i öronen, men det är ungefär där jag gillar att lyssna mest. man vänjer sig vid volymen helt enkelt, och det är där som musiken liksom överröstar allting annat, tankar tillochmed!
så det går ju inte att lyssna på musik lågt. därför blev det plug in baby, alltså hörlurar, idag, men det är inte alls lika bra ljud som i mina högtalare, och dessutom får jag ont i öronen ett tag eftersom ljudet är så kompakt.
blöh. jag vill vara ensam hemma!
hullabaloooooo
just nu skiter jag i att jag får ännu värre problem med hörseln än vad jag redan har. och musik SKA avnjutas på hög volym. och är det annat folk i huset och ganska lyhört, så får man köra med plug in baby, hörlurar alltså. men jag mår iallafall både fysiskt och psykiskt bästbästbäst av detta, så då får väl öronen ta smällen.
hullabaloo disc2. hjärta.
showbiz & hullabaloo
muse: har lyssnat igenom både showbiz och hullabaloo, är faktiskt på andra varvet av showbiz nu. det är en ganska kort skiva. kort och jävligt bra, jag tycker att deras äldre material är så tilltalande eftersom det är så experimentellt. visst är black holes and revelations också experimentell, men den är lite plattare än speciellt showbiz och origin of symmetry, och även absolution. "falling away" är lite countryblues-inspirerad vilket bevisar hur mångsidiga de kan vara utan att tappa sitt speciela sound. "muscle museum" var redan innan en favorit. men även "sober", "sunburn", "unintended" och "escape" har vuxit på mig den senaste timmen. fan, det är svårt att välja ut favoriter, det går inte. allt är så otroligt jävla bra.
disc1 i hullabaloo kan jag inte riktigt uttala mig om eftersom allt var så nytt att jag inte riktigt tagit till mig det än, går liksom inte genom en lyssning. men det var bra, jag vet bara inte hur bra än.
disc2 var iallafall otroligt jävla fantastiskt skitbra. en livespelning från paris, straight through. otroligt underbart. jag förstår verkligen varför jag fick upp intresset för muse när jag såg dem live. tack, amanda.
she burns like the sun
nu ska jag skruva upp volymen lite och fortsätta lyssna.
