Allright Now

Jag vill ha godis. Jag vill dyka ner i lösgodispåsen och gömma mig under lakritsfiskarna. Men det är fel. Jag har ett litet fat med vindruvor, en nektarin och en banan. Och en kopp té.
Det får duga så länge.

Jag har precis läst igenom gammalt. Det känns så fel allt. Jag hatar när folk i min närhet inte mår bra. Jag tänker alltid "vad gör jag för fel" och jag "borde gjort det och det istället". Jag känner mig otillräcklig.

Jag tycker att jag är lite för smal. Jag vill ha en fin kurvig kropp med långt svallande brunt hår. Jag önskar att jag inte alltid såg vackra människor som alltid är snyggare än en själv, det skapar en sorts känsla av att jag aldrig kan bli nöjd. Det är bara synd att när jag går upp i vikt ser allt så oproportneligt ut. Blöh.

Jag vill ha jullov, höstlov, ledigt iallafall.

Jag borde göra massor. Jag borde skriva ihop nånting till fotot på onsdag som jag inte ens kommer ihåg vad det var. Jag borde tvätta håret, ja.
Men jag tror jag gör det imorgon istället. Vi har sovmorgon. Ja. Så får det nog bli.
Jag borde gå över till min morbror och hämta kameran, men jag orkar inte. Får göra det senare i veckan.

Nektarinen var inte mogen, den smakade skit.

Jag känner hur läsarna i min blogg börjar sinka. Kommentarer har jag redan gett upp hoppet om, men det känns tråkigt att se hur läsarna blir färre och färre varje dag. Men att skriva till sig själv är ju faktiskt helt okej. Eller så. Mycket enklare att skriva på tangentbordet än för hand ändå så.

Ikväll ska jag se Top Model sen gå ut och gå med Amanda. Jag tror jag kommer dö av köld lite.