Remember when we used to shine?
Första sportlovsdagen, känns väldigt befriande att vara ledig idag eftersom gårdagen inte var så jättekul. Eller, den började bra fram tills det där samtalet på kvällen och jag grinade som aldrig förr över en sån bagatell. Iofs var det kanske inte en riktig bagatell, men med tanke på att jag nästan aldrig grinar så var det lite underligt. Kanske fick ur mig alla tårar jag aldrig gråter annars, haha.
Hursomhelst så känns det mycket bättre idag, sitter här i köket och tittar ut. Ser en stor blå villa, fågelbord, buskar och husen längre ner på gatan. Jag vet inte vad jag ska göra idag, har inga direkta planer förutom repan, men det är ju inte förrän ikväll.
Jag ska nog ut på en promenad sen, känner mig förkyld som vanligt eftersom jag joggade igår. Vad är det för fel!? Jaja, en promenad är ju också bra. Sen blir det nog att jag kollar klart på en film jag tittade på igår, men inte hann se klart eftersom datorn krånglade och det bara hackade hela tiden.
Nej, nu ska jag vidare och se vad dagen har att erbjuda! Typ. Haha.
Hursomhelst så känns det mycket bättre idag, sitter här i köket och tittar ut. Ser en stor blå villa, fågelbord, buskar och husen längre ner på gatan. Jag vet inte vad jag ska göra idag, har inga direkta planer förutom repan, men det är ju inte förrän ikväll.
Jag ska nog ut på en promenad sen, känner mig förkyld som vanligt eftersom jag joggade igår. Vad är det för fel!? Jaja, en promenad är ju också bra. Sen blir det nog att jag kollar klart på en film jag tittade på igår, men inte hann se klart eftersom datorn krånglade och det bara hackade hela tiden.
Nej, nu ska jag vidare och se vad dagen har att erbjuda! Typ. Haha.
Kommentarer
Trackback
