Magen pirrar
Önska mig lycka till.
Kompromissar lite, ifall jag överlever så tänker jag publicera mina dagsfunderingar som jag skrev ner i skolan idag. Haha, har alltid sparat dom i min secret men ifall jag överlever (med marginal!!) så tänker jag tamejtusan ta och publicera mina konstiga tankar.
Fast det roligaste är att läsa igenom dom där på kvällen när man kommer hem och har käkat middag typ. Jag har rätt dåligt minne haha, så jag kommer inte ihåg riktigt hur tankegångarna gått under dagen. Men när man läser så kommer det tillbaka och man kan reflektera över sina tankar.
Haha värst vad seriös jag lät nu då.
Du får låna min väst!
å snart har du en hel låda full av dem. kan alldrig sluta väl.
oooh by the way. fpassa på å tänk på hur nervositeten känns nu. försök att minnas varge liten detalj, klump i halsen, darr i händerna, vad det nu kan vara. sen när du har provridit, och det släpper fokusera på samma sätt på hur det exakt känns. bygg upp en bank av noga undersökta känslor som har med nervositet att göra. på det sättet kan du bygga upp en koppling mellan hur piss det käns innan och hur top of the world det käns efter. det gör att man kan börga se på nervositet som något man kan stå ut med eller till och med uppskatta lite gran.
Varför kan det inte sluta väl? Det är som dagboksanteckningar, lite knäppare möjligtvis men ändå, fullt av minnen och blabla och det är väl kul att ha när man blir...gammal..och..gaggig?
Jo alltså jag har två olika sorters nervositetkänslor, en som känns liksom skönt i magen och en som bara känns piss och jag vill spy. De är inte långt ifrån varandra och jag jobbar på det där med att försöka se nått bra i all nervositet.
Jag har en hel låda och se hur illa det gick. Man får inte va dum då kan man råka bli lärare.
Gick det illa? Vartdå? OK jag känner inte dig men du verkar väl inte särskilt..illa. Fast lärare lär jag nog inte bli, har inte tillräckligt med tålamod fast isåfall skulle väl lärar-yrket gå i släkten.
