Allright Now

Jag kan se det framför mig.

Lördag morgon, klockan är tidigt och jag är i den kanske djupaste sömnen då jag hör dörrklockan ringa. Jag sätter mig förvirrat upp i sängen, och undrar vem det är som ringer på såhär tidigt. När ingen öppnar, och klockan ringer igen springer jag ner för trappen, och öppnar. Där ute står dem, lite smått generade eftersom jag endast är klädd i trosor och t-shirt.

- Ehrm. Jo..ehrm.. du är arresterad..misstänkt för..ehrm..cykelstöld.

Efter dessa ord är uttalade repar de sig snabbt, sträcker på ryggarna och spänner blicken i mina nyvakna, sömniga ögon. De är snabbt fram med handfängsel, och trots att jag skrikande protesterar så halvt om halvt släpar de ut mig och slänger in mig i polisbilen som är parkerad utanför min allé.

Väl på stationen blir jag instängd i ett smutsigt rum, och därinne finns endast en filt och några gamla brödkanter. Strax blir jag kallad för förhör, och väl därinne..



...eller...nä. Det var faktiskt Malisas cykel vi - med våld - knipsade upp låset på. Ingen annans.