Beslut
Beslut är typ det livet går ut på - att ta beslut efter beslut. Keijser som höll föreläsning påstod att allt är politik och visst, så kanske det är, men nog fan ä det beslut också. Beslut över huvudtaget, ifall man ska snooza på morronn eller gå upp direkt, vad man ska äta till frukost.
Mer eller mindre beslut, större eller mindre låter kanske bättre.
Är det rätt att man ska ta beslut, egentligen är det ju en jävligt vrickad konstruktur på den mänskliga hjärnan att man ska ta ett beslut ofta i stundens hetta så att säga som kanske kan förändra ens framtid.
Finns ju en film som jag inte riktigt kommer ihåg vad den heter, var ett tag sen jag såg den. iallafall så tjejen antingen missade hon tunnelbanan och åkte hem igen eller så missade hon inte och åkte till jobbet - sen fick man se hur hennes liv utvecklades utifrån de olika händelserna och vinklarna på livet.
Ett enda beslut kan ju fan förändra hela alltihopa - och det är alltid upp till en själv att ta besluten man blir ifrågasatt om.
Jag är ju bara en liten knatte så jag har väl egentligen inte så mycket att säga till om, jag har väl inte direkt tagit några större beslut på det sättet i mitt liv nånsin - om jobb och räkningar och giftersmål och allt såntdärnt som vuxenhet bara handlar om (ana ironin trots jobbigt tangentbor)
Om man skulle få gå tillbaka i livet, från första början, skulle man då ändra på mycket? Eller skulle man av rädsla av att hela livet skulle vara totalt annorlunda , skulle man bara låta allt vara? Det handlar ju liksom inte om viktiga beslut som kan förändra allting, det kan ha att göra med vilken buss man tog till stockholm och väljer man att ta den senare bussen kan man ju träffa sin drömpartner och falla inlove helt sådär huxflux och nog fan blir livet annorlunda då.
Har man ett val när man ligger i morsans mage att bli född eller ej? Man minns ju ingenting från den tiden så att säga så det är väl inte helt omöjligt eller? Iofs så finns det ju inte så mycket att göra som utvecklat foster att göra ifall den inte vill bli född så nja det argumentet håller ju inte riktigt. Men redan som spermie kanske man har ett beslut, man (sett utifrån en spermies perspektiv nurå, åh, detta får mig att tänka på Fredrik när han skulle förklara nånting om typ..dominanta ögonfärger, så vart han alldeles nervös när han skulle uttala sädescell så han stammad och blev förskräckligt generad, men iaf, åter till ämnet) kanske får en försmak hur man lever glada livet och därefter har ett val att befrukta ägget eller ej. Vissa kanske inte kan bli gravida just eftersom att killens spermier är jävligt smarta och väljer att hoppa över skiten.
Det finns ett beslut jag tog som jag ångrar, men jag vettefan ifall jag skulle vilja ha det ogjort. Kanske skulle jag inte utvecklats på samma sätt som jag gjort nu, kanske skulle jag vara samma jävla hög med koblajja nu som jag var då? Eller hade jag ändå bajsat igenom den där skiten och utvecklats till nått ännu bättre. Inte för att låta självkritsik, ingen är perfekt, men nog finns det endel saker jag gärna skulle ändra på mig själv. Alltså detta handlar uteslutande om personligheten, utseende har liksom inget med denna skit att göra, så nu var det klart för oss alla.
Jag är ju som bekant inte världens största snackare. i överlag. Jag kan snacka på som tusan ifall det är personer jag känner mig trygg med, då är jag liksom ganska självsäker men när det kommer till kritan så sjunker jag liksom ihop och blir liten som en näbbmus och så tänker jag "ääh näbbmöss säger ju inte dom kan ju inte ens prata och framförallt inte svenska språket men oj detta var visst en engelskaredovisning aja skitsamma möss kan väl inte engelska heller" och så blir det en jävla soppa av skiten istället.
Jag undrar vilket beslut det var som fick mig att bli sån, för vad jag kan minnas iaf, har jag inte alltid varit sådan. Jag har ju mina aningar men inget är glasklart, inge händelse sådär som kunnat byggas som ett skal runt mig och det är fan inte det lättaste att knäcka det där jävla skalet, allt som behövs e kanske rätt sorts hammare o slägga bara men då undrar jag vart fan kan man köpa den hammaren, alltså när kommer jag ta beslutet som får mig att lägga alla dessa löjligheter åt sidan? Jag vill alltså stenhårt inte att det ska vara så här, jag skäms som en hund för det men ändå kan jag inte låta bli.
Vilket beslut är det då jag ska ta för att bli av med dessa jävla fasoner? Beslutet om att jag vill bli av med dem har jag ju liksom redan tagit - men sen då?
Beslut jag har på hjärnan nu -
Ifall jag ska pissa innan jag sover eller inte
Ifall jag ska gå till min lilla kompost å slänga äppelskrutten eller ifall jag ska slänga den i papperskorgen jag har här inne
Ifall jag ska läsa ut min bok innan jag ska sova eller ifall jag ska spara det tills imorrn
Ifall jag ska sova i pyjamasbyxor å t-shirt eller bara trosor å t-shirt
Plus en hel massa annat som jag inte orkar gå in på för tjalalalaa nu är det påsklov och tuppen galer snart. jag kommer bli förundrad över detta blogginlägg imorgon det svär jag på.
när det gäller snackandet så behöver du nog inte oroa dig så mycket. det kommer att lösa sig. Du vet vad du vill och är beredd att arbeta på det.
Vi människor e djur och alla våra reaktioner ser ut exakt som de gör hos merparten av de flocklevande större däggdjuren. Hur vi känner oss i varje given situation beror på de dynamiker som finns runt oss då och på våra tidigare erfarenheter. Hur vi känner oss kommer sedan att påverka hur vi är i den situationen. När vi är otrygga så reagerar våra kroppar med en massa fuffens och din beskrivning av en liten näbbmus e inte en tillfällighet. det är exakt vad som händer. Faktorena som påverkar hur vi känner oss är som tur var inte givna. vi kan påverka detta om vi bara vet hur. genom att skapa positiv dynamik och en bank av positiva erfarenheter runt ett svårt prestationsmoment så kan man slippa känna mycket av de osäkerhetskänslor ochotrygghetskänslor som förvandlar en till en näbbmus.
ok tänker inte ens äsaigenom vad jag skrivigt för jag mistänker att jag inte kommer fatta nått och orkar inte tänka ut nått bättre så summan av kardemuman. have faith det ordnar sig.
Man of science, man of faith. jorå jag har faith.
"jag kommer bli förundrad över detta blogginlägg imorgon det svär jag på."
Keijser snacket vad segt. I dagens samhälle är politik typ riksdagsval och miljöfrågor :P
Jag tycker det mesta hon sa lät rätt vettigt faktiskt.
